Ridhusmys & pinnhoppning

När man vanligtvis gnetar på i mörkret på en lerig ridbana känns det riktigt lyxigt att få rida på väldigt fint underlag, ha tak överhuvudet och se precis vart man vill sätta fötterna.

I våras drev jag av rätt illa och blev riktigt blåslagen och fick en rejäl hjärnskakning. Jag har liksom varit skapligt livrädd för hinder efter den lille incidenten.
Men… Jag har peppat hela sommaren för att komma igång och för att kunna börja hoppa min fina häst som faktiskt har jobbat som hoppehäst typ hela sitt liv.
Så, all denna pepp och allt detta taggande under sommarens konvalescens verkar ha sopat undan rädslan! Vi har hoppat en del senaste veckorna, nu senast i fredags & jag var minsann inte rädd en enda gång & jag kände mig inte ens osäker en enda gång.
HURRA FÖR MIG! (och för chamonix som nog tycker det är helt fantastiskt att hennes matte ÄNTLIGEN fattat vafan det är vi ska pyssla med)

Har ingen bättre bild än denna men det är ändå roligare med en dålig bild än bara text. Tyck ju ja då!

God natt!

chx

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s