Att köpa en dator

Det är så himla mycket svårare än vad man kan tro, att köpa en dator.
Min dator är, efter väldigt noga uträkning, typ 10 år gammal. TIO. det är inte klokt!
Den lever, men så jävla knappt. Den är en snigel men den går att använda.

Frågan är ju – hur länge håller den? hur länge kommer jag orka med en snigel? Just pga dessa frågor har jag bestämt att jag ska köpa en ny. NU.
kan vara så att det egentligen är mitt obefintliga tålamod som tagit det här beslutet, men det kvittar. Huvudsaken är att beslutet är taget. JAG SKA KÖPA DATOR.

men så kommer ju då nästa fråga.
Vad ska man köpa? Jag kan ju precis ingenting om datorer.
Det enda jag vet är att det ska vara skitsnabb och kunna hantera bilder utan minsta lilla problem.

Det kanske inte blir någon dator ändå.

Äntligen fredag!!

Om förra veckan var lång fick jag kompensation för det denna vecka, den har liksom susat förbi. har inte hunnit med ett skit men vad gör väl det för nu är det helg igen.

Alla veckor borde gå såhär jättefort om bara helgerna kunde gå närmare snigelfart.
Det gör dom ju dock inte. dom går precis lika fort som veckorna, oftast mycket fortare.

Det sämsta med att allt går så himla fort är att jag inte riktigt hänger med och det värsta av allt är att den där jäkla födelsedagen jag snart har närmar sig men stormsteg alltså.
Nyss var den många år bort och nu är det bara ett par månader. wää

Jag vill inte fylla år. Jag vill inte bli äldre. Jag är så nöjd med att vara 23 😉

20141017-085811.jpg

fitbit flex

i julklapp förra året fick jag en fitbit av min käre sambo.
Jag använde den asflitigt och sen fann Eliah den och sen dess har den varit borta.
Jag fann den en dag för flera månader sedan, la den på mitt sängbord för att den skulle laddas och sen var den återigen borta. men NU, nu sitter den runt min handled minsann så nu jäklar ska här räknas steg osv. Bam!

Igår gjorde vi, Jag & Jenny, vår lille styrkeövning på stallgången två gånger. himla bra.
Man borde alltid göra den minst två gånger samt ett par gånger till under dagen.

Min fitbit är blå men jag råkade se att dom nu finns i massa olika färger och att man dessutom kan shoppa bara armbandet och inte enheten. asbra! 😀
Tipsigt 🙂

20141016-103224.jpg

20141016-103257.jpg

Nya fotouppdrag!

Jag är sjukt pepp på nya fotouppdrag.
Det tråkiga är att jag verkar behöva en ny kamera och jag har spanat in två tänkbara kandidater för detta ändamål. Nikon, givetvis. Att få råd till detta känns dock som låååångt lååååååångt bort, speciellt efter det där sadelköpet jag gjort 😉

1. D610 – kanske inte högsta drömkameran men helt klart en drömkamera.

2. D7100 – Något mer realistiskt men för den sakens skull inte en dålig kamera, inte för mig i alla fall.

Bjussar på en bild på lillasysters katt Mira. En av jäkligt få katter som Jag gillar 🙂

# 042        

Hoppsadelkärlek

Fick min efterlängtade hoppsadel i fredags. Den är fantastisk.
Nu ska vi bygga nya fina muskler efter sommarens ofrivilliga vila och sen ska det hoppas pinnar. Vi börjar lågt. Jättelågt. Jag hoppas verkligen att allt bara kan gå uppåt nu!

I lördags markarbetade vi lite, jag & Jenny med våra fyrbenta vänner.
Himla roligt men himla ovant att plötsligt sitta i hoppsadel igen.
Då min bästa systeryster var med i Skogslund så fotade hon hela passet och avslutade sedan med att rida själv. En sån kanondag!

10722575_1555047904715658_261085769_o 10677125_1555047811382334_1541877957_o 10722939_1555047951382320_855178315_o DSC_0440 DSC_046710722330_1555048488048933_1764516492_o 10723113_1555048751382240_1513046783_n

Mörkerdagar

Jag känner mig stressad av allt mörker. Jag vet inte hur jag ska hinna allt medan man fortfarande har lite dagsljus. Klockan är alltså 17.30 och utanför fönstren ser det riktigt mörkt ut. Jag är sjukt mörkrädd men lyckas på något vis ändå alltid överleva i allt jag faktiskt sysslar med i just mörkret. jag rider, promenerar, fixar hönät i hagar osv.
from nu och fram till våren gör jag ju faktiskt i princip ALLT i mörker.

Känns som om jag ba borde sluta upp med denna mörkerrädsla snart.
Vad är det värsta som kan hända.. egentligen?

En jävla månad

Jaha, det tog alltså en månad innan nästa inlägg dök upp här. jajamän.
Men det kom ju ett i alla fall.

Jag är inte längre så bra på det här med blogg, jag säger det hela tiden.
Jag bevisar det oxå gång på gång, men ändå envisas jag.
Tänker att NÅN jävla gång kanske jag kommer in i det, kanske..

Igår skrittade vi ut. i skymning. Jag är normalt sett rätt mörkrädd men på hästryggen går det ofattbart bra. bam! ibland är man fantastisk.
En annan dag i veckan fyllde Eliahs kompis år, det firades med paket förstås.

Annars sen sist har jag oxå hunnit med en dressyrtävling till med Jenny.
Denna gång var det lite mer turbulent och dramatiskt än förra gången.
Dock skötte sig ryttare och häst hur fantastiskt och fint som helst inne på banan!
20140919-083826.jpg 20140919-083842.jpg 20140919-083935.jpg

 

 

Semester & ridtur no. jag vet inte

Sist jag skrev hade jag just gått på semester & nu är jag inne på sista veckan.
Tiden går för fort när man har roligt helt enkelt.

Som jag skrev tidigare så spanade vi in Bondens marknad i år igen och
precis som förra året tyckte Eliah att dom där jäkla hönsen var det mest
intressanta på hela stället. Med undantag för glassdisken.

DSC_0001
DSC_0002 DSC_0005

För fyra veckor sedan satt jag upp på min bruna springare för första gången efter skadan.
Idag har vi kommit igång fint & snart är det dags för första galoppen uppsutten och jag är
som ett barn på julafton. Så himla nära tills vi kan börja jobba på riktigt igen.
Fantastiska häst!!

20140819-091418.jpg

Semester & ridtur no. 3

Semestern börjar fint.
Hästvaktar andras hästar & pysslar om min egen. Hann med en liten mysig ridtur ikväll också, utökade turen med lite mera skog & Chamonix passade på att visa upp både en och två fullblodsnerver 😉

Barnet har haft finbesök av momman idag & då, som alltid, blir man förstås helt ratad. Vi hängde en sväng i världens varmaste Strömsnäs på marknad innan vi for hem och hängde i Eliahs lilla pool istället. Eller ja, dom hängde.. Jag doppade fötterna, på sin höjd.

Det roligaste & mest ovanliga med hela denna dag var att min vän Anna tittade förbi i Stugun. Hurra!

20140727-002346.jpg

20140727-002425.jpg