Lidingöloppsmedaljen

Evelina, det var inte roligare än så att alla motiv på Lidingöloppets medaljer är Carl Milles statyer. Statyerna finns även på Millesgården på Lidingö så det verkar ju inte vara roligare än en Lidingögrej. Sorry 😉

Finskor är inte att rekommendera nej.

Tänkte att ni kanske ville veta hur springdojorna såg ut efter ett lopp i Lidingö.
Hittade dom här småskorna ståendes i en av ”startfållorna”, dom tillhör ett barn och jag törs nog påstå att våra skor var snäppet värre än dom här.

Såatteee, får ni för er att hänga i ”start/målområdet” på Lidingö tjejlopp kan jag rekommendera er att inte ta de dyraste finskorna ni har. bara en tanke…

Bara två kvar då.

Två delar avklarade, två återstår.
Under omständigheterna så är jag vääldigt nöjd med helgens äventyr 🙂

Lidingö Tjejlopp

Det närmar sig. Om mindre än en timma lämnar vi Norrtälje för att ta oss till Lidingö och startplatsen.

Heja oss!!

3 dagar kvar…

I tisdags vaknade jag upp och lät som en tonårskille, halsen protesterade ordentligt…
Det känns tack och lov bättre idag och jag låter som mig själv igen.

Jag minns inte när jag sprang milen senast. Jag minns knappt när jag ens sprang en riktig löprunda senast, men om tre dagar smäller det. 14.10 släpps startgrupp 5 iväg längs Lidingöloppets spår. Jag tror att jag kommer vara en väldigt glad Sofi när det är över. Hur loppet än gått kommer jag vara nöjd och glad att jag tagit mig igenom.
Att bryta loppet finns inte på världskartan, det är bara en mil… jag SKA igenom!

 

Tjejklassikern, del 2

Del två av tjejklassikern närmar sig med stormsteg. Om ca 1,5 vecka smäller det i Lidingö. Jag körde igång backträning och var i topptrim för ca 4-5 veckor sen. verkligen topptrim.
Sen sa det bara BAM och så fick jag jordens förkylning som ledde till jordens bihåleinflammation som ledde till penicillin och mediciner i vansinne och jag fick helt enkelt bara ta det jävligt lugnt. Man kan väl tro att det skulle gå över kvickt men 4 veckor har det ungefär tagit mig att bli återställd men har faktiskt kunnat köra igång träningen nu igen.
ÄNTLIGEN!!

Det har känts frustrerande och faktiskt riktigt jobbigt, i skallen, att veta att jag kanske inte orkar springa hela milen. Jag kanske inte kommer orka springa den distans jag oftast haft som kvällsrunda liksom. Jag är helt utskiten och ungefär på ruta ett igen, konditions & styrkemässigt. (Nä okej jag vet. det är inte så jävla illa men det är precis så det känns)
Det har stört mig så otroligt mycket. Men jag har tänkt om och nu är jag lugn som en filbunke och om jag så ska måsta gå i backarna så fine, låt mig gå. bara jag tar mig igenom. Det är mitt mål. Ingen drömtid, ingen rekordtid på nått sätt. Mitt mål är bara att ta mig igenom loppet och det känns riktigt okej. Det kan jag absolut leva med och jag ser fram emot nästa söndag. Kommer bli en sjukt rolig helg, det är jag övertygad om
HEJA OSS!!