På lördag är det alltså dags. Sista etappen av vår tjejklassiker.Jag är en otroligt nöjd tjej om jag bara tar mig runt. otroligt nöjd.
Jag har ganska många mil i benen och var faktiskt riktigt riktigt på G.
Det är fantastiskt jäkla skitroligt att cykla racercykel ändå. Läskigt. Men skitroligt!
Drattade av en häst för några veckor sen. Efter det har det blivit noll cykling.
Har cyklat 1,5 uppdelat på 4 tillfällen med min tantcykel med fetsadel. Ingen hit.
Jag är ganska lugn ändå. Runt ska jag, något annat alternativ finns inte.
Men.. även om jag är lugn är jag oxå sjukt arg på mig själv som inte höll mig kvar, som inte bokat en jäkla läkartid för att kolla upp det här, som bara väntat ut skiten.
Fasen ändå. Sista delen i tjejklassikern, tjejvättern. så förbannat jäkla roligt!
Och så blir det såhär…..